Du kan inte vinne jämt. Någongång måste du förlora igen.

Hej,
jag vet inte riktigt hur jag skulle orka skriva allt jag skulle ha lust med. Ibland är jag så full av iver att jag inte riktigt kan sitta still och ibland är jag så trött att jag bara skulle vilja sitta stilla hela tiden. Livet är väl sånt för de flesta, allt går i perioder.
Jag pratade med en kompis igår på MsN (ni vet det där som alla ungdomar använde sig av förut när det inte fanns facebook?) och frågade när han kände att livet var ritkigt riktigt bra, att man inte skulle kunna ändra på något för att få det bättre. Och jag konstaterade att jag känner det ganska ofta, så det borde väl betyda att jag har ett bra liv? Eller är det jag som inte inser hur mycket mera man skulle kunna begära? Som de flesta redan vet var jag och min pappa ut och fiskade i lördags, dock fick vi inget men det var inte det som avgjorde om det skulle bli en bra eller dålig dag. Jag har alltid sett upp till min pappa, lite av en idol skulle man kunna säga, så bara att sitta i några timmar och prata med honom om vad han gjorde när han var ung och vad han tycker gjorde mig väldigt glad och när vi satt och drack te och åt smörgås med prickigkorv på en liten ö och tittade ut över havet så kände jag mig sådär barnsligt lycklig (ni vet när man fick precis vad man ville ha på julafton när man var liten?) och kände att om jag skulle försöka ändra på något just nu så skulle jag bara förstöra den stunden.
Men nu ska jag börja städa så att mamma tror att pappa och jag har varit skötsamma under veckan hon varit borta, som vi såklart har varit!!!
(jag har ett sår i mitt öra som blöder, jättemycket)..
Men nu ska jag börja städa, vi hörs väl.



Pussisnuss.