28 februari 2010

20 februari 2010

Gud är allas pappa och Jesus är vår bror.

Hej,
igår var jag till arken och kände mig faktiskt lite besviken. Jag blir nog aldrig någon arken-människa, vi gick hem vid två.
Imorgon åker jag till sverige och jag vet inte alls vad jag ska packa, känner mig inte på packar-humör. Men allt måste man försöka med här i livet.

Jag återkommer väl efter min sverigevistelse och berättar om mitt liv som är så händesefyllt att ni blir gröna av avund.


Pussisnuss

14 februari 2010

Det där med att vara myndig.

Hej,
idag var då dagen då jag passerade barndomen och blev myndig, som jag hoppeligen kommer vara i resten av mitt liv.
Jag vaknade på morgonnatten och försökte känna efter om jag kände mig visare och mer världsvan än jag hade gjort kvällen innan, men jag insåg att så var nog inte fallet. Självklart är det en tröskel som man passerat, något som man längat efter lite i smyg i alla år man har vetat att när man är 18 kan ingen bestämma över en (förutom poliserna, Gud och mamma). Men känslan kanske beror på att jag inte gjort något vuxet ännu, men det kommer väl en tid för att testa på vuxenlivet också, som nästa helg + veckan efter det, för nedräkningen ser ut så här för tillfället:

Dagar till födelsedag: 0
Dagar till tatuering: 8
Dagar till Kent: 12

Helt sjukt, när jag räknade första gången var det 72 eller något till födelsedag, herran jistanes vad fort tiden går.

Men nu ska jag lägga mig på min födelsedagspresant med taggar för att sedan göra kvällsmat tillagad med min aldeles egna stavmixer (ja, jag är redo att flytta hemifrån, det saknas bara inkomst)

Hoppas ni alla har haft en trevlig alla hjärtans-dag, och myst med era nära och kära :)


Pussisnuss

02 februari 2010

För länge sen, när jag fyllde 15 år, fick jag en gåva av min far.

Hej,

Ett nostalgiskt inlägg är påväg. Ett inlägg med som handlar om treårig trivsel precis på dagen, men som det mesta tar även den slut, och den dagen råkar vara idag.


Det har varit tre år av lång vänskap, ett långt förhållande. Ett förhållande som aldrig varit till problem, ett förhållande där man klarat av att vara sig själv och möta världen med ett leende. Det är många saker och personer som försvunnit på vägen, men vi har hållit ihop sen 2007. De här tre åren har varit ett nöje, det har varit en väldigt behaglig tid med dig min vän. Men ibland växer även riktigt goda vänner ifrån varandra, som i vårt fall.


Jag kommer nog tänka tillbaka på vår tid tillsammans med ett leende på läpparna, du har ju varit med om min fjortisperiod, min emoperiod, min neutrala period, min slapparperiod och även min nuvarande period, då jag känner för att klä mig i mysiga klänningar och kjolar. Vi delar många minnen till alla perioder, i vått och torrt har du alltid funnits där under de här tre åren. En trygghet att fingra på när jag har varit osäker. Men nu skills våra vägar åt, en ny tidsperiod med nya erfarenheter, och det är med skräckblandad förtjusning jag lämnar dig bakom mig. Ja, det är klart jag kommer och sakna dig, men ibland måste man stå på egna ben och finna sig själv. Jag är inte samma person som jag var för tre år sedan, tack gode Gud för det. Och det känns bra att du funnits med såhär länge, men nu måste jag gå vidare utan dig.


Jag tackar för tre underbara år och tar farväl med den första bilden på oss tillsammans:



Pussisnuss.

01 februari 2010

Med Jesus i båten kan vi le mitt i stormen.

Hej,
Har varit kristen så det räcker för ett år :)
Nedräkning:

Födelsedag: 14 dagar (om man räknar med idag)
Tatuering: 22 dagar (om man räknar med idag)
Kent: 26 dagar (om man räknar med idag)

Det närmar sig gó vänner.

Nu ska jag laga mig en smoothie och låtsas läsa på finskaprov.


Pussisnuss