I'm driving too fast, I'm driving too far, I'd like to change my point of view

Hej,
idag är jag trött, grinig, arg, irriterad, sur, ilsken och sa jag väldigt irriterad?
Jag vaknade upp med en sån känsla idag, skulle bara vilja spy ner hela världen, stampa på den för att sedan köra över den med dubbdäck.
Jag skulle vilja skrika och stampa i golvet, hoppa jämfota i frustration, slå sönder ett fönster och riva ner allt från skåpen i köket.
Jag skulle vilja slita allting från sina platser och slänga prydnader i väggen.

Jag tackar Gud att jag har lärt mig självbehärskning, annars skulle min lägenhet jus nu vara i ett totalt kaos, ruiner.
Och så blir man "stoppad" av att andra skulle uppfatta en som helt sjuk, en galning. Vem vill vara galen egentligen, och vem vill umgås med en galning?

Jag skulle vilja ut och springa, det hårdaste jag kan, det längsta jag kan, men jag skulle inte komma långt då det ligger is på gångvägen och på bilvägarna, jag skulle ramla på rygg och ligga där och känna mig misslyckad.

Jag skulle måsta skriva på hemtentan eller slutarbetet och inte sitta här och vara arg, men det känns som jag kommer bränna upp papprena, riva sidorna ur böckerna och slå sönder datorn.

Men det är inte okej för vuxna människor att visa sånahär känslor, för antingen överdramatiserar man, man är löjlig och helt knäpp. Vuxna människor måste lära sig att det inte är okej att visa känslor, om det inte är att man är glad förståss. Det är inte okej att börja skrika och gråta, för att det är få som vet hur man ska trösta en vuxen människa.